…författaren
Jag heter Fredrik Clausson, men mina elever brukar kalla mig för Fred. Jag har arbetat på Polhemskolan i Lund sedan 2005 och har mest undervisat i Engelska och Historia, men sedan 2008 har jag också undervisat i Filmkunskap och Film- och TV-kunskap.
…kursen
Så här skriver Skolverket:
“Undervisningen i ämnet filmkunskap ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om filmens utformning under olika tider samt om hur centrala verk, personer och filmrörelser har varit en del i filmens utveckling. Undervisningen ska även ge eleverna möjlighet att utveckla förmåga att reflektera över filmens roll i samhället. Vidare ska eleverna ges möjlighet att utveckla förståelse av hur film kan påverka åskådaren.
I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att bekanta sig med den stora mångfald av uttryck och former som finns inom film från olika kulturer och tider. Undervisningen ska därigenom utmana eleverna till nya tankesätt och stimulera eleverna att använda film som källa till självinsikt och förståelse av andra människor och omvärlden. På så sätt ska undervisningen bidra till elevernas bildning.
Att uppleva, analysera och tolka olika former av film ska utgöra en väsentlig del av undervisningen. Genom teoretiska inslag ska eleverna ges möjlighet att tillägna sig filmvetenskapliga begrepp och metoder som behövs för att kunna analysera film ur olika perspektiv.”
…läromedlet
Detta är ett läromedel för kursen Film- och TV-kunskap (Gy11) och Filmkunskap (Gy25). Det inleds med filmanalys – de olika sätten man brukar kunna analysera film utifrån: dramaturgin, bilden, ljudet och mise-en-scene. Det tillkommer ett avsnitt filmproduktionens begränsningar av det konstnärliga uttrycket.
Den största delen av ämnet och läromedlet handlar om filmhistoria. Där har jag valt att sätta in filmhistorien i den större historiska kontexten. Konsten speglar ofta samhället och tiden då den produceras, det gäller inte minst rörlig bild. Därför inleds varje filmhistoriskt avsnitt med en kort allmänhistorisk bakgrund.
I varje filmhistoriskt kapitel tillkommer det utvikningar i form av genrer, som också de ofta uppstår utifrån sina historiska sammanhang. Ämnesplanen betonar även hur film har formats av historien och samhället och vice versa, så här och där kommer det utvikningar i form av samtida samhällsfrågor. De samlar jag under kategorin Historia, samhälle och film.
…bibliografin
Utöver att jag har sett väldigt många filmer, har jag studerat filmvetenskap på universitet och jag har läst väldigt många verk om film. För att göra det här läromedlet har jag särskilt läst de här:
- Film Art: An Introduction, David Bordwell, Kristin Thompson & Jeff Smith.
- Filmens historia – de första 100 åren – volym 1 – Pionjäråren 1880-1920, Rune Waldekranz.
- Filmens historia – de första 100 åren – volym 2 – Guldålder 1920-1940, Rune Waldekranz.
- Filmens historia – de första 100 åren – volym 3 – Förändringens vind 1940-1990, Rune Waldekranz.
- Film History: An Introduction, David Bordwell & Kristin Thompson.